Publicerad

21 november, 2018

Forskarna är överens. För att undvika de katastrofer som en dramatisk ökning av den globala medeltemperaturen skulle innebära är det dags att agera. Nu. Men vem bär ansvaret?

Vi behöver göra förändringar som saknar motstycke. Det var forskarnas budskap i FN:s senaste klimatrapport[1] i början av oktober. Förändringarna måste börja redan nu och alla, från privatpersoner, till företag, till regeringar, behöver börja ta beslut som väsentligt minskar utsläppen. Trots att forskare och ledare har känt till farorna i många år, har de globala utsläppen årligen ökat, dels på grund av ökad social global välfärd, men också som en följd av att många ledande företag och nationer har pekat på någon annan. Men vem ska egentligen ta ansvaret? Den som släpper ut? Den som köper något som orsakat utsläpp? Den som äger? Eller den som säljer något som senare orsakar utsläpp?

Låt oss ta ett exempel. Ett företag orsakar växthusgasutsläpp från sin fossileldade maskin då den producerar nyttiga produkter till sina kunder. Företaget köper in bränslet från en leverantör och har köpt maskinen från ett annat.

I en värld där ansvarsfrågan är oklar kan det låta så här:

  • Företaget:  Vi levererar produkter som är efterfrågade på marknaden. Det är kunderna som konsumerar våra produkter som bär det största ansvaret. Utan dem hade vi inte producerat något. Våra ägare efterfrågar hög avkastning och det ger vi dem. Dessutom är det vår lagliga rätt att göra dessa utsläppen. Hade det var väldigt dåligt att göra sådana här utsläpp hade ju lagstiftarna stoppat det för länge sedan.
  • Kunderna: Vi orkar väl inte ta reda på vad alla företag håller på med. Vi ser inte på produkterna hur mycket utsläpp de har orsakat men många av oss önskar att alla företag slutar släppa ut eftersom det här med klimatförändringarna faktiskt oroar oss.
  • Ägarna: Vi måste maximera avkastningen på våra investeringar. Vi utövar inte någon operationell makt över företagen vi äger.
  • Fossilleverantören: Det är först när bränslet förbränns som det orsakar utsläpp. Vi levererar bara det kunderna efterfrågar. Dessutom finns det andra fossila bränslen som orsakar ännu mer utsläpp. Det betyder ju egentligen att vår produkt är klimatpositiv. Byter konsumenterna till våra bränslen från ett sämre bränsle blir det ju bättre.

I en mer ansvarstagande värld är företagen noga med att förstå vilka utsläpp de orsakar. De förstår att de påverkar hela värdekedjan och undersöker var de stora riskerna för klimatutsläpp ligger. Företagen arbetar med att ge både ägarna och kunderna så korrekt information om klimatutsläppen som möjligt.  Kunderna ställer frågor till företagen om deras utsläpp och ser sig om efter bättre alternativ eller undersöker möjligheten till att konsumera mindre av produkter som bidrar till utsläpp och ägarna jobbar med tydliga direktiv till företagen och redovisar tydligt vilka företag de väljer bort och vilka de premierar.

Svaret på vem som bär ansvaret för utsläppen är helt enkelt att alla i värdekedjan delar på det. Detta är egentligen lika självklart som att en hälare inte är oskyldig trots att personen själv aldrig har stulit ett enda föremål.

Litar vi på forskarnas budskap om att vi behöver förändringar som saknar motstycke (för att inte på allvar förstöra vår chans till framtida välfärd) behöver vi i regel ta ett ännu större ansvar. Inte bara för våra direkta utsläpp utan även för de indirekta utsläpp vi ger upphov till.

Vill ni ha hjälp med att förstå er klimatpåverkan, rapportera eller diskutera nästa steg i ert klimatarbete, kontakta någon av våra rådgivare Davide Maneschi eller Mats Tedenvall. 

[1] Global Warming of 1.5 °C, an IPCC special report on the impacts of global warming of 1.5 °C above pre-industrial levels and related global greenhouse gas emission pathways, in the context of strengthening the global response to the threat of climate change, sustainable development, and efforts to eradicate poverty (link)

Your browser is old. The site might not work as expected. Please upgrade.