Hållbarhetsredovisningens potential som förändringsverktyg ifrågasätts med jämna mellanrum. Uttrycket “hyllvärmare” används gärna i detta sammanhang. Men visst går det att använda hållbarhetsredovisningen, och allt det jobb som görs under processen, till att ge organisationen insikter, tydliggöra prioriteringar och identifiera nästa steg. En organisation som har lyckats förändra hållbarhetsarbetet genom arbetet med hållbarhetsredovisningen är AF Bostäder i Lund. De står nu inför framtagandet av deras tredje hållbarhetsredovisning och vi på TomorrowToday är glada över att få stötta i processen ännu en gång.
Vi intervjuade Klara Svensson, hållbarhetsansvarig på AF Bostäder, för att få veta vilka lärdomar organisationen har dragit av redovisningsprocessen, samt få tips om framgångsrecept och fallgropar att undvika.
Vilka var era främsta drivkrafter när ni först beslutade att göra en hållbarhetsredovisning? Ni omfattas ju inte av lagkravet på hållbarhetsrapportering.
Vi såg hållbarhetsredovisningen som ett verktyg som hjälper oss att arbeta systematiskt och målstyrt med hållbarhet i alla delar av verksamheten. Vi ville också öppna upp för en transparent kommunikation om våra utmaningar och arbetet för att minska verksamhetens negativa påverkan. Vi ville på ett tydligt sätt visa vad vi gör, och inte gör, i vårt hållbarhetsarbete.
Ni har ju tagit fram två hållbarhetsredovisningar och är nu snart igång med den tredje. Vad har ni som organisation lärt er av redovisningsprocessen så här långt?
Inför arbetet med första hållbarhetsredovisningen satsade vi mycket på kunskapsspridning inom organisationen. Vi gick från att ”endast” prata miljö, till att inkludera fler perspektiv i hållbarhetsbegreppet. Hållbarhetsarbetet har blivit mer integrerat i verksamheten till följd av hållbarhetsredovisningen. Sen har väsentlighetsanalysen varit viktig för oss, då vi prioriterade det som AF Bostäder har störst påverkan på. Att våga prioritera vad som är viktigast att fokusera på under en period är viktigt för att få ett effektivt hållbarhetsarbete.
Vad har varit svårt?
Det är en tidskrävande process att ta fram årliga hållbarhetsredovisningar, och det måste finns möjlighet att avsätta tid för arbetet. Att nå ut till våra intressenter är också en utmaning.
Upplever ni att ni har nått ut till den målgrupp ni ville nå genom redovisningen? I så fall, varför har ni lyckats tror du?
Jag som projektledare för hållbarhetsredovisningen arbetar tätt med AF Bostäders kommunikatör, för att hållbarhetsredovisningens innehåll ska hållas levande under hela året. Vi publicerar hållbarhetsredovisningen på svenska i tryckt form och i digital form, samt översätter artiklarna till engelska till vår webbplats. Därefter gör vi en kommunikationsplan för hur varje artikel ska publiceras i sociala medier under året. Det finns en svårighet att nå studenterna, då de under sin studietid i Lund är omgiven av mycket information och för att det varje halvår kommer nya studenter till våra bostäder. Men vi försöker arbeta med digitala kanaler där vår unga målgrupp finns. Självklart kan vi alltid förbättras, för vi vill ju alltid nå fler.
Finns det något som du gärna delar med dig av till dem som ska ta fram sin första hållbarhetsredovisning? Framgångsrecept eller fallgropar att undvika?
Vi har försökt att undvika att hållbarhetsredovisningen blir en skrivbordsprodukt som endast en liten grupp på företaget är insatta i. Vi beslutade att driva första hållbarhetsredovisningen som ett projekt, med en styrgrupp och projektgrupp där alla processer (avdelningen) är representerade. Det har möjliggjort en bredd i kunskap och perspektiv, vilket varit viktigt för att inkludera hela verksamheten. Sen har vi satt tydliga hållbarhetsmål vi årligen följer upp och har involverat medarbetarna i hela processen, vilket kan öka det breda engagemanget.
Är det något initiativ eller projekt du är extra stolt över?
Hållbarhetsredovisningen har varit pådrivande i AF Bostäders klimatarbete för att minska de direkta utsläpp som verksamheten bidrar till. Att mäta och publicera mängden växthusgaser i antal ton CO2e, det har förtydligat vilka områden det är viktigt att vi prioriterar och förbättrar för att minska vår negativa miljöpåverkan. Vi har minskat våra utsläpp av växthusgaser med 89 % mellan år 2016 – 2019, till stor del på grund av omställning till fossilfri energianvändning. Vi har som mål att bli fossilbränslefria till 2020. Det är ett högt uppsatt mål och det betyder att alla delar av vår organisation behöver ställa om på olika sätt. Det är ett hållbarhetsmål som visar vikten av samverkan!
Tusen tack Klara för att du ställde upp och delade med dig av era erfarenheter!